#68 – Roller race

UN GIRO DI SPORCO SUD - Gara a Rotelle from Fina Grejer on Vimeo.
Music - Cyclical Cyclical by Pictureplane
Roller races at the Giro premiere

Mycket starka ben och kämpar anda, jag vinner i första klippet sen besegras jag av min överman Philip som tar hem hela rasket! Bra av Patch att filma det hele.

#67 – Den 24:e april.

Det var en grym vårdag, det var också min inkörsport till tyngre missbruk. Missbruk som Retaarder, Svarta Katter och Förödelser i Frösakull. Un Giro Di Sporco Sud lade grunden som jag sedmera byggt mitt numer allt större cykelintresse på. Inte trodde jag att jag vid sensommarens slut skulle sitta och bita på naglarna och följa Tour de France eller cykla otaliga mil och få en stilig cykelbränna och raka benen. Sen att jag i vår ska cykla runt en stor vattenpöl vid namn Vättern på 10 timmar har jag Girot, Pista Malmø och mina fantastiska vänner där att tacka!

Igår var det premiärvisning av Un Giro Di Sporco Sud – The Film på Välfärden kök & kafé i Malmö, det var glad stämning, det var återseenden och jag återupplevde den där fantastiska känslan av att svettas och njuta av att plåga sig själv i en cykelsadel en hel dag tillsammans med 90 likasinnade. Jag vill göra om det genast! Det bjöds på Roller Race av di kunniga västsvenska roller race-teknikerna från KCR och jag lyckades klippa till mig en delad 3:e plats till stor förvåning och glädje, finast var ändå att bli kränkt av Philip ur Pista Malmø som sen vann finalen storstilat och försvarade vår heder!

Nu får ni titta på en fin film istället för att läsa mer:


Un Giro di Sporco Sud - The Film from Martin Lang on Vimeo.

P.S Dan fixade också att cykla uppför Hallandsåsen!

#66 – DIY

Igår var jag bra duktig! Första egenbygget också och ventilen och allt sitter på rätt plats. Måste säga att jag är lite stolt över mig själv.

#65

Dagens soundtrack så det stänker om det. Är så glad att dom är tillbaks i gammal god sättning med CosM.I.C igen. Sen håller dom grymt hög klass precis som vanligt och alltid.

#64

Det ekar tomt i denna avlägsna del av internets. Som vanligt med andra ord, känns som jag släppt både bloggande och facebook rätt hårt sen twitter stal mitt internethjärta. Fast idag har jag faktiskt lovat Gustav bot och bättring! Ska se till att koma loss med det där mixtapet som i princip är helt klart, sen faktiskt börja släppa dom olagligen och mer regelbundet.

Har spenderat helgen i Göteborg med att träffa efterlängtade vänner som Patch, Dan och KCR-gänget. Det cyklades Svart Katt och jag spökade ut mig och svettades ensam i Göteborgsnatten. Det var slitigt som fan men helt klart en grym upplevelse och min första "katt", fler kommer det definitivt bli och då med lite bättre kräm i benen och kanske någon att köra ihop med. Tanken var att jag och Patch skulle cyklat ihop men eftersom vi fick olika manifest så sprack den idén. Bättre lycka nästa gång!

Fick den stora turen att spendera nätter, dagar och morgnar hemma hos Elin och Gustav, mysigare lägenhet, vackrare utsikt och sötare kolsvart katt får man leta efter. Bara det att jag idag fått åka båt över Göta Älv i solsken med High on fire i öronen känns som en oerhörd lyx. Att titta på film ihop och sitta i rad i soffan och skrika rakt ut på tv:n i skämsvrål och ångestvred under både Ensam mamma söker, Beck och Scott Pilgrim vs. the world som faktiskt är riktigt underhållande kändes fint. Även att jag och Gustav fått stilla sötsuget och hytta arg med näven, en ytterst underskattad gest, åt Cleottas tramsiga Good-choklad. Som har den mest idiotiska "rut-uppdelningen" någonsin. Ah den lilla vardagsilkan över dåligt formgiven mat/ting. Jag avundas de två turtur-duvorna lite lätt då jag längtar så till jag får skaffa mig ett eget liv och ett hem som känns mer som ett hem än de mina 22kvm jag bor på idag, bara att få sitta vid ett köksbord stort för 6 personer med 2 morgontidningar är en oerhörd lyx i mina ögon. 

Helgen har varit fin, jag önskar bara att jag gjort en sak ogjord. Att avslöja att det var obligatorisk corpse paint udner Svart Katt för Gustav så jag kunde kommit hem och skrämt honom genom att kliva in genom dörren klockan 4 en lördagnatt och se ut såhär:

Just det. Klippte lite Sapim Laser ekrar till mina finhjul också så nu jävlar ska det bli fin-hjulsbygge av!

#63

En formgivares våtaste dröm, notera det grymt snygga exemplet i meta-printscreenen:

#62

Crime City Hardcore PMA. Det är jag allt jag har att säga. Det är så hårt, snabbt, argt och alldeles fruktansvärt underbart. Jag kommer leva på den här skivan hela hösten. Sen att Converge kom samma dag är bara en helt underbar bonus. När jag spelat Gatan Kallar till döddagar ikväll ska jag vända runt alla 3 albumen.

Tack

P.S Älskar den feltryckta sleeven med fel låtordning och lite småmissar här och var på Gatan Kallar. Är det det sista screen-tryckta limited exet så är det. D.S

#61 – Ack Värmeland du sköna

Dagens finaste utsikt.

Dagens bästa vän.

#60

Det är jobbigt när en massa gamla spöken från svunna dagar, år och människor gör sig påminda helt utan förvarning. Känslan av att all luft tar slut och att väggarna rusar mot en medan mörkret inom mig bara växer. Trodde jag skulle få vara utan den känslan länge, ikväll gjorde den sig påmind igen.

Jag hade åtminstone vett nog att ventilera och prata om det med rätt person. Det har jag inte alltid gjort innan, därför känns det fruktansvärt mycket bättre nu. Lite oförskämt bra kanske, fast så ska man såklart inte tänka. Att man mår bättre än man förtjänar, jag förtjänar att må det bästa jag bara kan. Jag har ingen som helst anledning att göra något annat.

Därför tänker jag må riktigt jävla bra resten av kvällen.

#59

Idag läste jag något lika märkligt som skrämmande. Katarina Wennstam en respekterad och, av mig och många andra, högt ansedd journalist publicerade en debattartikel. Som författare till två extremt viktiga böcker: Flickan och skulden och uppföljaren En riktig våldtäktsman har hon gjort ett stort avtryck hos mig och jag tycker att dom båda böckerna skulle vara obligatorisk läsning för alla Sveriges högstadieelever. Det som skrevs gjorde mig både arg, ledsen och förvånad. I sin debattartikel behandlar hon det nyligen avslutade fallet om grov misshandel/frivilligt BDSM-sex, eller fallet om sextortyr som man valt att kalla det i många mediakanaler, i Malmö tingsrätt.

Jag undrar om hon ens läst domen eller har den minsta insikt och förståelse för fallet, jag har personligen inte läst domen/utlåtandet men lyssnat noga och med ett öppet och kritiskt sinne för att ha ett hum om vad processen handlar om. Wennstam verkar veta något som ingen av de inblandade vet. Eller så är det hon som i klarhet ser det som alla andra förbiser..

Den 16 år gamla flickan som i detta fallet var målsägande har enligt Wennstam blivit övertalad och nästan tvingad att att vara mannens sexslav, tvingad att skriva på ett kontrakt (som när rapporteringen kring fallet började rapporterades som flickans egen idé) och utsatt för utdragen sextortyr. Allt mot hennes vilja och med personskador som följd, det är i alla fall den ton som Wennstam sätter på artikeln. Som om inte det räcker är mannen också "uppenbart störd".
Wennstam tillskriver med den meningen alla de hundratals BDSM utövare som finns i Sverige med en så fruktansvärt och totalt avvikande sexualitet att dom automatiskt blir störda människor. Människor som inte kan skilja på rätt och fel eller ja och nej. Vad hon totalt verkar missa är att det existerar något som kallas för BDSM och de regler som finns där. För avviker man till denna milda grad från normen så är man med största säkerhet inte en sund människa, en väldigt vidsynt och tolerant inställning till andra människor måste jag säga. En journalist/författare jag hade stor respekt för innan sköt precis av sig ena benet med ett avsågat hagelgevär.. Sen går det rejält utför.

Det pratas om likheten med fallet "Stureplansprofilerna", där åtalet var gällande en regelrätt våldtäkt där tjejen blivit utsatt för hårdhänt sex av två personer hon följt med hem av fri vilja men som utvecklades till något som hon ville sätta stopp för men ignorerades av. Där hade hon tydligt uttryckt sin åsikt, ringt SOS och larmat om en våldtäkt direkt efteråt. Wennstam likställer en prövning om misshandel för våldtäkt för att liknande delar våld utövas. Det känns ju fräscht. Eller är det kanske BDSM som företeelse som är våldtäkt? Det är så knasigt och vansinnigt underbyggt att jag inte ens vet hur jag ska försöka bemöta det.

Det känns verkligen som att det bor en stor ovilja i Wennstam att förstå BDSM som företeelse/subkultur eller att det i vart fall hänger ett par rejäla skygglappar som täcker allt precis utom den lagom breda mittfåran i sänghalmen framför hennes ögon.

Jag skulle kunna fortsätta i en halv evighet med att man självklart ska vara kritisk till att flickan som tidigare uppvisat självskadebeteende utsätter sig för detta frivilligt, hon har aktivt sökt sig till mannen men med vilka motiv? En 16 åring kanske inte alltid är helt på det klara med konsekvenserna av sitt handlande. Men gör henne då inte till offer i en text utan försök istället förstå hennes underliggande intentioner. Precis om en vän till mig säger är hon i Wennstams ögon inte långt bort från att tillskrivas alla egenskaper av en Förbrukad Kvinna. Man ska också tänka på att ett självskadebeteende är något man kan lära sig att dölja väldigt effektivt och kan inte heller tillskriva ansvaret att mannen skulle ha upptäckt det och stoppat det hela. Man visar det man vill visa, resten är väldigt svårt att upptäcka. Fallet är såklart komplext men det är Wennstams jämförelse och likställande av det frivilliga sexet här kontra det ofrivilliga i "Stureplansmålet" som får mig att vilja skrika högt och slita hår.

Det finns fler än jag som reagerat, och framförallt reagerat bättre i skrift. Det känns att det var längesen jag försökte skriva något av den här kalibern, jag får fortsätta harva och jag tror att jag i alla fall fått lite saker sagt. Här är ett par andra personer som fått mer än "lite sagt": Katarina Wennstams förlorade heder och Gustav.

#58

En sak som jag verkligen uppskattar det är den första gången man plockar fram en vinyl som man antingen precis fått eller inte spelat tidigare. Skivan har man i varje fall hört innan just denna stund, på Myspace, Spotify eller så har man tankat ner den så referenser saknar man inte. Man vet vilka låtar som fyller den och vad man har att vänta sig, men ändå inte. Så lägger man ner den fina plasten på filtmattan och knäpper lite på några knappar, vrider lite på några vred och flyttar armen till skivans start.

Sekunderna in i första låten när man slås av hur fruktansvärt mycket mer nyanser inspelningen får, alla små nya instrument och slingor som man upptäcker. Som att skivan, och bandet, växte bara för att skivan blev fysisk och stor. Den känslan är helt underbar och är en av de största anledningarna till varför jag övergivit cd-skivor och bara pysslar med vinyl.

#57

Vad har hänt sen sist?

Jag har cyklat i skogen, blivit skitigare än någonsin innan, varit sjuk, blivit besviken över valresultat, glatts av valresultat, varit förbannat sjuk, hälsat på en fantastisk flickvän i hennes fina radhus och ett ton andra saker.

Jag är rätt dålig på att hålla det här stället uppdaterat, antagligen för att jag tycker mig ha andra bättre saker för mig. Som att springa runt i musikaffärer och jaga vinyler eller ligga i min säng i och titta på Hanna på skype. Eller något annat som i stunden verkar vara en bättre syssla. Jag blev hemskt sugen på att skriva en halv B-uppsats här efter valet om både det ena och det andra. Men det mesta är sagt redan. Det som jag vill ha sagt står redan skrivet av en god vän här.

Nu ska jag försöka sysselsätta mig med något annat än den här skärmen ett slag.

#56 – Je suis un Retaard

Jag är ju trots allt cyklist, det kommer jag aldrig ifrån. Imorgon ska jag bli riktigt retaarderad för första gången, peppen är grymt hög! Fler bilder hittar man här, om man är nyfiken.

Sen är jag riktigt nöjd med dom här som jag prånglade ut åt Pista Malmø & mig idag, all with a little help from my friends Lukas & Patch.

#55

Tomheten regererar denna bloggen just nu. Finner inget vettigt att skriva om, det skulle vara om valet och alla dess floskler som omringar det i sådana fall. Men det finns så många som briljerar ut mig på den punkten. Framförallt Gustav som alltid lyckas vara vass, kort och koncis. 

Hatar att inte ha något att skriva om, eller att skriva om något som engagerar. Vare sig det är mig eller dom få människor som antingen RSS prenumerar eller surfar in här då och för att se om det händer något nytt. Som kanske inte bara berör cyklar.

Känner en press som är helt obefogad och självpålagd om att skapa någonting som faktiskt är värt att lägga 5 minuter på att läsa varje dag. Jag borde hitta något att skriva om dagligen bara för att komma igång igen, för det händer så ofta att jag bara öppnar bloggen i en flik börjar skriva på något meningslöst som jag raderar lika fort som jag skrev ihop texten, bara för att jag inte känner att det finns någon mening med det jag skriver. Jag undrar vad dom få männiksor som faktiskt läser den här bloggen vill att jag ska skriva mer om. Får så få kommentarer vilket i och för sig är förståeligt med tanke på hur glest det uppdateras här. Men skriv gärna en rad eller två och säg vad du tycker.

#54

Idag så tog jag mig i kragen, har gått och sagt/twittrat om att cykla så länge att det nästan är löjligt nu. Visst jag pendlar totalt 4km fram och tillbaka från skolan varje dag men det kallar jag knappast cykling. Har länge haft planer på att cykla runt sjön Rottnen som ligger nästgårds så jag kollade lite väderutsikter igår och satte mig ner med google maps och klickade ut vad som verkade vara en vettig tur på drygt 5 mil.

Det här är inte originalkartan utan en lite efterbearbetad version då jag inte cyklade över Gettjärnsklätten på  23mm däck på dyblöta grusvägar, det kändes inte helt optimalt men lite grusväg blev det allt cyklat på i alla fall. Den första knappa milen är fin grusväg. Startade vid bokstaven E och tog mig nordväst mot Rottnen och fy vad jag saknat att bara få sätta mig i sadeln och trampa på och skölja rent huvudet och fokusera på tramptag och att andas vettigt istället.

Det känns lite menlöst att försöka återge turen i textform men vägen som går runt Rottnen är verkligen vacker, speciellt en dag som denna. Jag låter lite bilder få säga resten. Gillar man sifror kommer här ett par också: längd 50,7km, tid 1 timme & 50 minuter, snitthastighet 27,5km/h och en topphastighet på 55km/h.

Att få komma av en vacker kuperad grusväg och mötas av det här är inte fel.

Ja ni ser ju höjdprofilen på den där kullen..1305m.ö.h om jag inte minns fel heller, det får bli en annan dag!

Rottnens inlopp från norr.

Klassisk miljöbild.

Såhär såg det ut mesta delen av turen, vansinnigt vackert .

Klassiskt bra humör.

Obligatorisk ben bild på väldigt icke-landsvägsmässiga men starka ben, dvs. orakade.

 

#53

Inställd cykeltur är kontentan av dagen. Tänkte bege mig ut och sträcka lite på benen när jag väl vaknat till och kört in min frukost i munnen, det såg så skönt ut där utanför fönstret. Med morgonsolen och den obefintliga trafiken. Sen öppnade sig sonika himlen och vi hade sol samt syndaflod samtidigt. Ungefär som större delen av den här veckan med andra ord. 

Känner inte direkt att bli förkyld, kass, slita på knäna med kallt vatten och bli jävlig inför Ronde van Retaard den 11:e så jag stannade hemma. Tog en promenad i regnet istället. Nu tänker jag mest på mat igen trots att jag precis smällt i mig en halvliter smoothie. Får se vad mina kökskunskaper kan bjuda på.

#52

Små ord, dom minsta. Det är dom som gör att jag går runt idag. Fast det varit en bra dag känner jag att jag inte räcker till, kreativt och på andra plan. Vill bara stänga in mig och låta mina armar få vandra runt henne. Få vara med henne och sova sådär djupt och lugnt jag bara gör med henne vid min sida. Är fortfarande helt vimmelkantig över att det kan hända igen, trodde det skulle ta lång tid efter förra gången.

Är man känslomänniska så är man, för kär det är jag. Det är nog finaste känslan av alla, när en person kan få en att bli så varm inombords att varenda hårstrå på mig kollektivt reser sig upp. Bara tanken på hennes armar runt mig, det lite luriga leendet med underläppen mot tänderna som bara hon har och hur hon kikar fram under det vackraste, största och mysigaste röda hår jag sett gör mig knäsvag på riktigt. Väldigt knäsvag.

Så nog är jag kär allt, med den vetskapen känns den här dagen ganska överkomlig ändå.

#51 – Liket lever

Jo visst jag lever fortfarande, det är väl så lagom dags att sparka igång det här maskineriet igen. Ska bara hitta något trevligt att skriva om så det blir lite längd på inläggen också, notiser känns så meningslösa och tråkiga. En bra skiva, en fin film eller ett lyckligt ögonblick kan nog tänkas bli en bra start.

Tills dess får ni nöja er med lite sparsmakade bilder från min sommar, givetvis till stor del av cykelkaraktär:

#50

Jag som skulle ta semester. Men sen backtrackade jag Kaliber på en promenad med hunden, då kan jag inte låta bli att uppmana dom få människor som faktiskt läser den här bloggen att lyssna på dessa två respektive program.

Det som upprör mest är responsen från SIS generaldirektör Ewa Persson Göransson på de fakta och förstahandsberättelser som programmet tar upp och också de vittnesmål från unga som suttit inspärrade är helt hårresande. Det får mig att bli så fruktansvärt arg och rädd. Det får mig att tappa tron på någon form av mänsklighet och medkänsla, detta är så långt ifrån vård man kan komma.

Om du vill och orkar borde du ta dig den sammanlagda timmen av din vardag som det faktiskt tar att lyssna på dessa två separata sändningar. Börja med och sluta med. Det som tas upp i båda programmen är fullkomligt rättsvidrigt och helt inhumant, även om det har lagstöd.

#49

Nu är det sommar här på riktigt och jag känner inte det där suget efter att skriva om saker jag brinner för som jag brukar känna, det är inte det att jag helt sonika sluta tycka saker när solen skiner. Det är mer det att det här lilla kryp-inet blir lidande för alla mina andra intressen som inte innefattar att sitta inne vid vackert väder och skriva agiterande och stapplande om hur skevt vårt samhälle är eller hur kul jag har när jag cyklar.

Då är jag hellre ute och cyklar och träffar fina människor.

Så nu tar jag ledig lite ett tag, men återkomma det kommer jag definitivt göra. Med nya friska tag, tills dess får ni sova gott och ta hand om er, det tänker jag göra.