#59

Idag läste jag något lika märkligt som skrämmande. Katarina Wennstam en respekterad och, av mig och många andra, högt ansedd journalist publicerade en debattartikel. Som författare till två extremt viktiga böcker: Flickan och skulden och uppföljaren En riktig våldtäktsman har hon gjort ett stort avtryck hos mig och jag tycker att dom båda böckerna skulle vara obligatorisk läsning för alla Sveriges högstadieelever. Det som skrevs gjorde mig både arg, ledsen och förvånad. I sin debattartikel behandlar hon det nyligen avslutade fallet om grov misshandel/frivilligt BDSM-sex, eller fallet om sextortyr som man valt att kalla det i många mediakanaler, i Malmö tingsrätt.

Jag undrar om hon ens läst domen eller har den minsta insikt och förståelse för fallet, jag har personligen inte läst domen/utlåtandet men lyssnat noga och med ett öppet och kritiskt sinne för att ha ett hum om vad processen handlar om. Wennstam verkar veta något som ingen av de inblandade vet. Eller så är det hon som i klarhet ser det som alla andra förbiser..

Den 16 år gamla flickan som i detta fallet var målsägande har enligt Wennstam blivit övertalad och nästan tvingad att att vara mannens sexslav, tvingad att skriva på ett kontrakt (som när rapporteringen kring fallet började rapporterades som flickans egen idé) och utsatt för utdragen sextortyr. Allt mot hennes vilja och med personskador som följd, det är i alla fall den ton som Wennstam sätter på artikeln. Som om inte det räcker är mannen också "uppenbart störd".
Wennstam tillskriver med den meningen alla de hundratals BDSM utövare som finns i Sverige med en så fruktansvärt och totalt avvikande sexualitet att dom automatiskt blir störda människor. Människor som inte kan skilja på rätt och fel eller ja och nej. Vad hon totalt verkar missa är att det existerar något som kallas för BDSM och de regler som finns där. För avviker man till denna milda grad från normen så är man med största säkerhet inte en sund människa, en väldigt vidsynt och tolerant inställning till andra människor måste jag säga. En journalist/författare jag hade stor respekt för innan sköt precis av sig ena benet med ett avsågat hagelgevär.. Sen går det rejält utför.

Det pratas om likheten med fallet "Stureplansprofilerna", där åtalet var gällande en regelrätt våldtäkt där tjejen blivit utsatt för hårdhänt sex av två personer hon följt med hem av fri vilja men som utvecklades till något som hon ville sätta stopp för men ignorerades av. Där hade hon tydligt uttryckt sin åsikt, ringt SOS och larmat om en våldtäkt direkt efteråt. Wennstam likställer en prövning om misshandel för våldtäkt för att liknande delar våld utövas. Det känns ju fräscht. Eller är det kanske BDSM som företeelse som är våldtäkt? Det är så knasigt och vansinnigt underbyggt att jag inte ens vet hur jag ska försöka bemöta det.

Det känns verkligen som att det bor en stor ovilja i Wennstam att förstå BDSM som företeelse/subkultur eller att det i vart fall hänger ett par rejäla skygglappar som täcker allt precis utom den lagom breda mittfåran i sänghalmen framför hennes ögon.

Jag skulle kunna fortsätta i en halv evighet med att man självklart ska vara kritisk till att flickan som tidigare uppvisat självskadebeteende utsätter sig för detta frivilligt, hon har aktivt sökt sig till mannen men med vilka motiv? En 16 åring kanske inte alltid är helt på det klara med konsekvenserna av sitt handlande. Men gör henne då inte till offer i en text utan försök istället förstå hennes underliggande intentioner. Precis om en vän till mig säger är hon i Wennstams ögon inte långt bort från att tillskrivas alla egenskaper av en Förbrukad Kvinna. Man ska också tänka på att ett självskadebeteende är något man kan lära sig att dölja väldigt effektivt och kan inte heller tillskriva ansvaret att mannen skulle ha upptäckt det och stoppat det hela. Man visar det man vill visa, resten är väldigt svårt att upptäcka. Fallet är såklart komplext men det är Wennstams jämförelse och likställande av det frivilliga sexet här kontra det ofrivilliga i "Stureplansmålet" som får mig att vilja skrika högt och slita hår.

Det finns fler än jag som reagerat, och framförallt reagerat bättre i skrift. Det känns att det var längesen jag försökte skriva något av den här kalibern, jag får fortsätta harva och jag tror att jag i alla fall fått lite saker sagt. Här är ett par andra personer som fått mer än "lite sagt": Katarina Wennstams förlorade heder och Gustav.