Att komma till insikt om sakers tillstånd

"Jag må vara töntig. Men det är bara jag som kan bestämma var det tar stopp och hur bra det kan bli, det finns inget i världen som kan få mig att ändra uppfattning om den saken. Det är en mäktigt känsla att inse det och hur jag valt påverkar allt. Jag är cool fast töntig, jag är edge."


Det tog mig ett långt ibland konstruktivt, ibland smärtsamt och ibland väldigt o-konstruktivt samtal att inse det (igen kan väl tilläggas), varför vet jag egentligen inte. Det som jag insåg hade inte mycket med ämnet att göra men samtalet krävdes tydligen. Jag är den jag är och är faktiskt fruktansvärt stolt över den saken. Känslan av att skapa mitt eget liv och mina egna toppar och dalar är fruktansvärt mäktig. Det är inget jag reflekterat över förrän någon sa till mig idag att livet är som en fest och att man måste tåla bakfyllorna och insåg att jag faktiskt inte kommer ha några bakfyllor för resten av mitt liv. Visst kommer jag ha perioder där jag är sjuk, nere och whatnot. Men jag kommer inte fylla mitt liv med något som förpestar min kropp och får mig att må sämre eller inbillat bättre. Det är ett aktivt val som ibland är exkluderande men för det mesta är inkluderande, beroende på umgänge såklart.


Jag må låta som en vandrande klyscha men jag kommer aldrig dricka mig vare sig gladare eller ledsnare, det är ett löfte jag gett mig själv. Jag tröttnade så totalt i höstas efter att ha hävt i mig, mer eller mindre, mängder alkohol sen jag var 13. I goda vänners lag, i sorg, i lycka och allt där i mellan har den varit närvarande. Jag har aldrig mått bättre med den egentligen, det tog mig bara 8 år att inse.


Jag placerar mig i ett annat fack, det som sitter rätt långt från resten av dom, och känner mig nöjdare med det än vad jag tidigare gjort. Jag tror jag kommer återuppleva den här känslan tusen gånger innan jag kastar i handduken för gott och rullar över det är jag övertygad om. Bara för att jag hänger här borta i mitt "hiskeligt alternativa och politiskt ställningstagande" fack hindrar det varken mig eller någon annan att antingen hänga på andra eller annat att komma och umgås ett slag.


Samtalet landade som vanligt i trams och kramar. Som det alltid gör, gjort och kommer att göra med undantaget för ett tag framöver då. Detta var nog för övrigt min mest bajsnödiga och pretentiösa rubrik hittills i internets historia, förlåt.