Snart semester i tre veckor, lite tour-tittande, bila runt i Sverige och hälsa på bra människor, hänga massor med Hanna. Förhoppningsvis lite cykling ska in i planerna. Oresonligt sugen på att solocykla till Göteborg och hälsa på bror, bara för att se om jag orkar.

Sömn behöver jag ladda upp med också, mycket sömn.

Ganska längesedan nu, mycket saker har hänt men främst en sak.
Jag har brutit ihop i en hög av skakande ångest och snor i ett par dagar, bett om hjälp på en vårdcentral, inte känt att jag fått hjälp därifrån, förkastat hjälpen jag ändå fick för att jag kände mig otrygg. Men jag vet att jag lovat mig själv och den jag älskar att be om mer hjälp, men inte just nu. För hjälp behöver jag, det har jag behövt länge men har ignorerat det i ganska många år. Men det går inte just nu för i ärlighetens namn har jag inte råd.

Ibland är det bra, ibland är det sämre. Men bäst är det när jag är hemma med henne eller på en cykel.

#73

Någon protesterade i hushållet #tantnästet inatt, jag slapp tydligen undan med blotta förskräckelsen men värre var det för Hanna. Sanering har pågått hela dagen och när jag kom hem fanns knappt ett spår av nattens illdåd utfört av Laban.

Konstigt hur det bli när man blir med hus, för det har jag också blivit med i pausen som rådde till akt två. Ett radhus till råga på allt. Med trägård där jag odlar potatis och där det växer en massa smultron, rabarber, äpplen, björnbär, citronmeliss och mynta. Sämre kan man få det ordnat för sig. Hade någon sagt till mig att jag om ett drygt halvår kommer bo i radhus hade jag antagligen skrattat högt och sagt att jag kommer nog bo kvar hemma ett tag till, jag såg verkligen ingen väg ut där ett tag. 

Livet blir inrutat och ganska tryggt, även fast det är mycket att göra och jag inte känner att jag kan lägga ner all tid som jag kanske skulle vilja här hemma. Det blir lite lätt så i perioder när man kliver upp vid 05 och kommer hem runt 18, dryga 12 timmar av jobb och pendling äter bra av dagens ljusa timmar. Men jag gillar det jag gör så då går det ingen nöd på mig där i alla fall.

#72

Hej,

Här var det längesedan någon fick något gjort. Jag vet inte om detta är början på en ny period av skrivande eller baranågot jag gör för att fördriva lite tid innan min buss till stationen och tåget mot jobbet går. Mycket av det jag läste på den riktigt risiga och oinspirerade landningssidan här är verkligen gammalt, strax över halvåret.

Jag skulle kunna skriva om det som hänt sen dess. Vinylerna jag köpt, cykelloppen jag cyklat, brutit och arrangerat. Om hur det är att vara sambo och känna sig älskad. Om hur svårt det är att få ihop allt och hålla ihop alla.

Men just nu vet jag inte om det blir något av ovanstående. Vi får se om jag känner för det helt enkelt.

Boungiorno!

Gjord av yours truly Patch – Finagrejer

#70 – Orken, latheten och stressen.

Så var det jul igen. Ett år har förflutit sen sist och i år blev det något annorlunda. Inget besök på vissa orter som man brukar besöka. Mer jobb än vanligt. En del i det där som brukar betyda att man börjar bli vuxen. Loven och ledigheten blir kortare och kortare.

Efter nyåret har jag tänkt att försöka underhålla den här lilla avkroken på det stora vida www. Önskar att jag orkade och faktiskt höll efter den här sidan av mig/sidan mer regelbundet, får väl knyta ett snöre kring fingret och lova mig själv för ungefär 24 gången att bli bättre på det här. För en gång i tiden, tro det eller ej så skrev jag ganska så regelbundet här. Lusten skall ju helst falla på, annars blir det inget bra av det hela. Jag märker att när jag försöker stressa och pressa fram något textartat så blir det mest ångest och oro över min prestation av det hela. Inget jag mår direkt bra av.

Men en nyår i  Stockholm kan väl bjuda på något bloggbart kan jag tro.

#69 – sXe got my back.

Nämen vad har vi här? En ny singel med Casey Jones, det var banne mig på tiden det!

Länk.

#68 – Roller race

UN GIRO DI SPORCO SUD - Gara a Rotelle from Fina Grejer on Vimeo.
Music - Cyclical Cyclical by Pictureplane
Roller races at the Giro premiere

Mycket starka ben och kämpar anda, jag vinner i första klippet sen besegras jag av min överman Philip som tar hem hela rasket! Bra av Patch att filma det hele.

#67 – Den 24:e april.

Det var en grym vårdag, det var också min inkörsport till tyngre missbruk. Missbruk som Retaarder, Svarta Katter och Förödelser i Frösakull. Un Giro Di Sporco Sud lade grunden som jag sedmera byggt mitt numer allt större cykelintresse på. Inte trodde jag att jag vid sensommarens slut skulle sitta och bita på naglarna och följa Tour de France eller cykla otaliga mil och få en stilig cykelbränna och raka benen. Sen att jag i vår ska cykla runt en stor vattenpöl vid namn Vättern på 10 timmar har jag Girot, Pista Malmø och mina fantastiska vänner där att tacka!

Igår var det premiärvisning av Un Giro Di Sporco Sud – The Film på Välfärden kök & kafé i Malmö, det var glad stämning, det var återseenden och jag återupplevde den där fantastiska känslan av att svettas och njuta av att plåga sig själv i en cykelsadel en hel dag tillsammans med 90 likasinnade. Jag vill göra om det genast! Det bjöds på Roller Race av di kunniga västsvenska roller race-teknikerna från KCR och jag lyckades klippa till mig en delad 3:e plats till stor förvåning och glädje, finast var ändå att bli kränkt av Philip ur Pista Malmø som sen vann finalen storstilat och försvarade vår heder!

Nu får ni titta på en fin film istället för att läsa mer:


Un Giro di Sporco Sud - The Film from Martin Lang on Vimeo.

P.S Dan fixade också att cykla uppför Hallandsåsen!

#66 – DIY

Igår var jag bra duktig! Första egenbygget också och ventilen och allt sitter på rätt plats. Måste säga att jag är lite stolt över mig själv.

#65

Dagens soundtrack så det stänker om det. Är så glad att dom är tillbaks i gammal god sättning med CosM.I.C igen. Sen håller dom grymt hög klass precis som vanligt och alltid.

#64

Det ekar tomt i denna avlägsna del av internets. Som vanligt med andra ord, känns som jag släppt både bloggande och facebook rätt hårt sen twitter stal mitt internethjärta. Fast idag har jag faktiskt lovat Gustav bot och bättring! Ska se till att koma loss med det där mixtapet som i princip är helt klart, sen faktiskt börja släppa dom olagligen och mer regelbundet.

Har spenderat helgen i Göteborg med att träffa efterlängtade vänner som Patch, Dan och KCR-gänget. Det cyklades Svart Katt och jag spökade ut mig och svettades ensam i Göteborgsnatten. Det var slitigt som fan men helt klart en grym upplevelse och min första "katt", fler kommer det definitivt bli och då med lite bättre kräm i benen och kanske någon att köra ihop med. Tanken var att jag och Patch skulle cyklat ihop men eftersom vi fick olika manifest så sprack den idén. Bättre lycka nästa gång!

Fick den stora turen att spendera nätter, dagar och morgnar hemma hos Elin och Gustav, mysigare lägenhet, vackrare utsikt och sötare kolsvart katt får man leta efter. Bara det att jag idag fått åka båt över Göta Älv i solsken med High on fire i öronen känns som en oerhörd lyx. Att titta på film ihop och sitta i rad i soffan och skrika rakt ut på tv:n i skämsvrål och ångestvred under både Ensam mamma söker, Beck och Scott Pilgrim vs. the world som faktiskt är riktigt underhållande kändes fint. Även att jag och Gustav fått stilla sötsuget och hytta arg med näven, en ytterst underskattad gest, åt Cleottas tramsiga Good-choklad. Som har den mest idiotiska "rut-uppdelningen" någonsin. Ah den lilla vardagsilkan över dåligt formgiven mat/ting. Jag avundas de två turtur-duvorna lite lätt då jag längtar så till jag får skaffa mig ett eget liv och ett hem som känns mer som ett hem än de mina 22kvm jag bor på idag, bara att få sitta vid ett köksbord stort för 6 personer med 2 morgontidningar är en oerhörd lyx i mina ögon. 

Helgen har varit fin, jag önskar bara att jag gjort en sak ogjord. Att avslöja att det var obligatorisk corpse paint udner Svart Katt för Gustav så jag kunde kommit hem och skrämt honom genom att kliva in genom dörren klockan 4 en lördagnatt och se ut såhär:

Just det. Klippte lite Sapim Laser ekrar till mina finhjul också så nu jävlar ska det bli fin-hjulsbygge av!

#63

En formgivares våtaste dröm, notera det grymt snygga exemplet i meta-printscreenen:

#62

Crime City Hardcore PMA. Det är jag allt jag har att säga. Det är så hårt, snabbt, argt och alldeles fruktansvärt underbart. Jag kommer leva på den här skivan hela hösten. Sen att Converge kom samma dag är bara en helt underbar bonus. När jag spelat Gatan Kallar till döddagar ikväll ska jag vända runt alla 3 albumen.

Tack

P.S Älskar den feltryckta sleeven med fel låtordning och lite småmissar här och var på Gatan Kallar. Är det det sista screen-tryckta limited exet så är det. D.S

#61 – Ack Värmeland du sköna

Dagens finaste utsikt.

Dagens bästa vän.

#60

Det är jobbigt när en massa gamla spöken från svunna dagar, år och människor gör sig påminda helt utan förvarning. Känslan av att all luft tar slut och att väggarna rusar mot en medan mörkret inom mig bara växer. Trodde jag skulle få vara utan den känslan länge, ikväll gjorde den sig påmind igen.

Jag hade åtminstone vett nog att ventilera och prata om det med rätt person. Det har jag inte alltid gjort innan, därför känns det fruktansvärt mycket bättre nu. Lite oförskämt bra kanske, fast så ska man såklart inte tänka. Att man mår bättre än man förtjänar, jag förtjänar att må det bästa jag bara kan. Jag har ingen som helst anledning att göra något annat.

Därför tänker jag må riktigt jävla bra resten av kvällen.

#59

Idag läste jag något lika märkligt som skrämmande. Katarina Wennstam en respekterad och, av mig och många andra, högt ansedd journalist publicerade en debattartikel. Som författare till två extremt viktiga böcker: Flickan och skulden och uppföljaren En riktig våldtäktsman har hon gjort ett stort avtryck hos mig och jag tycker att dom båda böckerna skulle vara obligatorisk läsning för alla Sveriges högstadieelever. Det som skrevs gjorde mig både arg, ledsen och förvånad. I sin debattartikel behandlar hon det nyligen avslutade fallet om grov misshandel/frivilligt BDSM-sex, eller fallet om sextortyr som man valt att kalla det i många mediakanaler, i Malmö tingsrätt.

Jag undrar om hon ens läst domen eller har den minsta insikt och förståelse för fallet, jag har personligen inte läst domen/utlåtandet men lyssnat noga och med ett öppet och kritiskt sinne för att ha ett hum om vad processen handlar om. Wennstam verkar veta något som ingen av de inblandade vet. Eller så är det hon som i klarhet ser det som alla andra förbiser..

Den 16 år gamla flickan som i detta fallet var målsägande har enligt Wennstam blivit övertalad och nästan tvingad att att vara mannens sexslav, tvingad att skriva på ett kontrakt (som när rapporteringen kring fallet började rapporterades som flickans egen idé) och utsatt för utdragen sextortyr. Allt mot hennes vilja och med personskador som följd, det är i alla fall den ton som Wennstam sätter på artikeln. Som om inte det räcker är mannen också "uppenbart störd".
Wennstam tillskriver med den meningen alla de hundratals BDSM utövare som finns i Sverige med en så fruktansvärt och totalt avvikande sexualitet att dom automatiskt blir störda människor. Människor som inte kan skilja på rätt och fel eller ja och nej. Vad hon totalt verkar missa är att det existerar något som kallas för BDSM och de regler som finns där. För avviker man till denna milda grad från normen så är man med största säkerhet inte en sund människa, en väldigt vidsynt och tolerant inställning till andra människor måste jag säga. En journalist/författare jag hade stor respekt för innan sköt precis av sig ena benet med ett avsågat hagelgevär.. Sen går det rejält utför.

Det pratas om likheten med fallet "Stureplansprofilerna", där åtalet var gällande en regelrätt våldtäkt där tjejen blivit utsatt för hårdhänt sex av två personer hon följt med hem av fri vilja men som utvecklades till något som hon ville sätta stopp för men ignorerades av. Där hade hon tydligt uttryckt sin åsikt, ringt SOS och larmat om en våldtäkt direkt efteråt. Wennstam likställer en prövning om misshandel för våldtäkt för att liknande delar våld utövas. Det känns ju fräscht. Eller är det kanske BDSM som företeelse som är våldtäkt? Det är så knasigt och vansinnigt underbyggt att jag inte ens vet hur jag ska försöka bemöta det.

Det känns verkligen som att det bor en stor ovilja i Wennstam att förstå BDSM som företeelse/subkultur eller att det i vart fall hänger ett par rejäla skygglappar som täcker allt precis utom den lagom breda mittfåran i sänghalmen framför hennes ögon.

Jag skulle kunna fortsätta i en halv evighet med att man självklart ska vara kritisk till att flickan som tidigare uppvisat självskadebeteende utsätter sig för detta frivilligt, hon har aktivt sökt sig till mannen men med vilka motiv? En 16 åring kanske inte alltid är helt på det klara med konsekvenserna av sitt handlande. Men gör henne då inte till offer i en text utan försök istället förstå hennes underliggande intentioner. Precis om en vän till mig säger är hon i Wennstams ögon inte långt bort från att tillskrivas alla egenskaper av en Förbrukad Kvinna. Man ska också tänka på att ett självskadebeteende är något man kan lära sig att dölja väldigt effektivt och kan inte heller tillskriva ansvaret att mannen skulle ha upptäckt det och stoppat det hela. Man visar det man vill visa, resten är väldigt svårt att upptäcka. Fallet är såklart komplext men det är Wennstams jämförelse och likställande av det frivilliga sexet här kontra det ofrivilliga i "Stureplansmålet" som får mig att vilja skrika högt och slita hår.

Det finns fler än jag som reagerat, och framförallt reagerat bättre i skrift. Det känns att det var längesen jag försökte skriva något av den här kalibern, jag får fortsätta harva och jag tror att jag i alla fall fått lite saker sagt. Här är ett par andra personer som fått mer än "lite sagt": Katarina Wennstams förlorade heder och Gustav.

#58

En sak som jag verkligen uppskattar det är den första gången man plockar fram en vinyl som man antingen precis fått eller inte spelat tidigare. Skivan har man i varje fall hört innan just denna stund, på Myspace, Spotify eller så har man tankat ner den så referenser saknar man inte. Man vet vilka låtar som fyller den och vad man har att vänta sig, men ändå inte. Så lägger man ner den fina plasten på filtmattan och knäpper lite på några knappar, vrider lite på några vred och flyttar armen till skivans start.

Sekunderna in i första låten när man slås av hur fruktansvärt mycket mer nyanser inspelningen får, alla små nya instrument och slingor som man upptäcker. Som att skivan, och bandet, växte bara för att skivan blev fysisk och stor. Den känslan är helt underbar och är en av de största anledningarna till varför jag övergivit cd-skivor och bara pysslar med vinyl.

#57

Vad har hänt sen sist?

Jag har cyklat i skogen, blivit skitigare än någonsin innan, varit sjuk, blivit besviken över valresultat, glatts av valresultat, varit förbannat sjuk, hälsat på en fantastisk flickvän i hennes fina radhus och ett ton andra saker.

Jag är rätt dålig på att hålla det här stället uppdaterat, antagligen för att jag tycker mig ha andra bättre saker för mig. Som att springa runt i musikaffärer och jaga vinyler eller ligga i min säng i och titta på Hanna på skype. Eller något annat som i stunden verkar vara en bättre syssla. Jag blev hemskt sugen på att skriva en halv B-uppsats här efter valet om både det ena och det andra. Men det mesta är sagt redan. Det som jag vill ha sagt står redan skrivet av en god vän här.

Nu ska jag försöka sysselsätta mig med något annat än den här skärmen ett slag.

#56 – Je suis un Retaard

Jag är ju trots allt cyklist, det kommer jag aldrig ifrån. Imorgon ska jag bli riktigt retaarderad för första gången, peppen är grymt hög! Fler bilder hittar man här, om man är nyfiken.

Sen är jag riktigt nöjd med dom här som jag prånglade ut åt Pista Malmø & mig idag, all with a little help from my friends Lukas & Patch.